Hade för någon vecka sedan tänkt skriva något tänkvärt om höstens gulröda färger som blivit allt mer påtagliga. Men när jag cyklade hem från arbetet en dag syntes plötsligt midsommarblomster i dikeskanten på flera ställen och idag berättade grannen att deras syren också vaknat till liv igen. Av någon konstig anledning vill jag ofta dra paralleller mellan naturfenomen och våra mänskliga beteenden och detta är inget undantag. Jag tänker mig någon som en gång stått i full blom, vissnat efter en tid, men sedan kommit tillbaka och åter fått möjligheten att visa sitt rätta jag innan det är för sent.
Den traditionella höstbilden kommer kanske senare...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar