Vart tog snön vägen?

Solen på väg ner, men den har sannerligen varit uppe och lyst med sina värmande strålar de senaste dagarna. Något skidåkande under påsken blev det knappast tal om. Hann inte riktigt hänga med den här gången när töandet satte igång. Vi lämnade huset med en helt vit tomt och en dryg vecka senare när vi kommer hem är all snö borta. Till på köpet har grannarna hunnit vara framme och snyggat till gårdarna med allehanda trädgårdsredskap. Våra löv ligger platt nertryckta i gräsmattan och har knappast tänkt flyga iväg av sig själva, även om det så kom en tornado passerande. Nej, jag gissar att det enda som flyttar på dem är räfsor och mänsklig arbetskraft.....

Vi har verkligen ätit ute i veckan, och då menar jag ute. Den kära Murikkan har använts till att steka palt, blodpudding, korv, pannkakor och hamburgare. En kväll tillagades mycket goda krabbelurer som görs av sockerkakssmet som efter gräddning vänds i kanel och socker.

Sol och kyla

Alla talar om den och längtar efter att den ska dela med sig av värme och ljus. Men utan att låta som kärringen mot strömmen önskar jag ändå att kylan ska svepa in på nätterna och ge oss fortsatt skare en liten ynka vecka till....

Hoppas nämligen på en påskvecka där man kan vara ute på både skidor och skoter tillsammans med familjen. Kanske stanna till på en mysig plats för att göra upp eld och värma mat på murikkan. Att fira Påsk i stugan på detta sätt är en mycket djupt rotad tradition i vår familj. Men de år när Påsken är sen kan det ibland ställa till en hel del besvär som att sjöarna inte känns säkra. Har tjälen börjat släppa kan en del grusvägars framkomlighet vara mycket besvärlig.

Jag håller dock tummarna för att det blir en skön vecka med många naturupplevelser. Men det jag främst ser fram mot är att få mycket tid att umgås i familjen. Att det sedan blir ett lite mer primitivt liv med utedass, värma vatten på spisen som dunk-transporterats från byn,

det får man ta!

Den ofrivillige plastköparen

Har senaste tiden tänkt mer och mer på alla förpackningar man drar med sig hem. Dessa förpackningar ska sedan ska rengöras, förvaras och köras till närmaste miljöstation. Under tiden de förvaras hemma inser man hur mycket det blir under kort tid. Det som blir mest av hemma hos oss är plast, både mjuk och hård.

Men hur gör man för att minska all denna plastkonsumtion som man vet inte är bra för miljön? Ja, det är inte lätt. Men om man försöker, går det faktiskt att förändra sina inköpsvanor även om det bara sker i det lilla. Det går faktiskt ibland att välja varor med pappersomslag istället för plast.

En bra början är ju att man kommer ihåg att ta med tygkassen när det ska handlas mat. Försöker komma ihåg att ha någon extra liggande i bilen eftersom matinköpen ibland sker på impuls när man ska hem från jobbet.

Förra veckan var jag dock tvungen att backa för idealen eftersom vi behövde någon bra förvaring till alla glas, aluminium, plast och pappersförpackningar som ska återvinnas. Två svarta plastlådor som var lätta att transportera och sedan lätta att rengöra inköptes. Man kunde även köpa till en mindre låda som rymdes inuti för att dela av och lättare skilja de olika produkterna. Tycker ändå att deras utseende känns ganska ok i vårt kök tillsammans med den svarta tygkassen som rymmer mjuk plast.

Men inget går upp mot vår näverkont. Skönheten i detta hantverk kommer för alltid att överglänsa all form av plast. Det märkliga är också att denna kont som tillverkades för att transportera hem bär från skogen, är som som gjord för en papperskasse där tidningar och annan blivande pappersåtervinning ryms.