Politiker ute i kylan

Tycker ni att det varit lite kallt de senaste dagarna så var det ändå inget som kunde stoppa vintersimmarna från att fightas om SM-medaljer idag. Lufttemperaturen var omkring minus trettio men i vattnet var det ju faktiskt plusgrader, dvs en! Som så ofta vid invigningar av stora mästerskap ska det vara någon form av ceremoni och här hade man valt att simma mot bandet istället för att klippa det. Är du nyfiken på vem som fick invigningsuppdraget (OCH TACKADE JA!) kan du klicka: Här.

Is på älven

Nu ligger det mesta i naturen skyddat under snötäcket och än så länge har ingen "blia"  (ja, vi säger så i norrland) tryckt ihop snön. Här vid älvsbrinken försöker den även gömma undan några båtar som lämnats kvar. I jämförelse med den nu vita omgivningen känns den här båten rätt smutsig. Kan nog behöva skrubbas rejält innan den sjösätts i vår. 

Stjärnorna i granen

Ohps! Det blev lite fel med stavningen på Michael Bublé i mitt tidigare inlägg (jag har redigerat det inägget nu). Upptäckte fadäsen när jag tittade på mina tidigare bilder där jag lekt lite och placerat CDskivan i granen. Eftersom det såg onaturligt ut och arrangerat kände jag inte för att visa den bilden när jag skrev om skivan. Jag minns att jag var osäker när jag skulle skriva namnet, men när jag googlade på den felaktiga stavningen (som jag då trodde var den rätta) och det visade sig att det namnet fanns som klipp på Y-tube, tog jag för givet att det var sångaren men den underbara rösten. Men det var något helt annat...

Men nu är både stjärnan Bublé och mormors gamla julstjärna undanställda för att med stor längtan plockas fram i december igen.

En lite lustig sak som slår mig nu är att det 

engelska ordet för julgranskulor är "baubles".

Men jag har inget minne av att det var 

det som jag tänkte på när jag placerade 

skivan i granen...

Knoppar som brister

Har senaste veckan följt magi av naturen själv när
amaryllisknoppen vecklat ut sina blad

och skapat detta underverk. 

Från Michael Boblé till Barry White

Det är inte bara av slöhet som julpyntet får vara kvar några dagar till. Ibland är livet före jul så stressigt att det är först efteråt som man har tid att njuta av allt, åtminstone när man som jag har förmånen att få ha semester kring jul och nyår. Lyssnade så sent som igår på Michael Boblés julskiva och den är så fantastiskt njutbar att jag längtar redan nu efter att få plocka fram den nästa advent. 

Idag bestämde jag mig ändå för att ställa undan alla julskivorna och då fick jag en anledning att titta igenom vår lilla CD-samling. Nu för tiden köper vi sällan några skivor eftersom musiken finns tillgänglig på andra ställen. Men efter en stunds letande plockade jag fram Marvin Gaye, Nina Semone, Sarah Brightman, Enya och Barry White. 

Vackra Sade blev den första underbara rösten jag lyssnade till när jag avnjöt förmiddagskaffet. Man blir väldigt avslappnad i hennes sällskap så när jag sedan skulle göra lite nytta här inne fick det bli till Barry White.  

Snöriket

Tack lilla fröken A för att du lockade ut dina föräldrar på en underbar skidtur idag. Det vita ombonade landskapet gav verkligen energi de få timmar av ljus som vi får uppleva denna tid på året. Den mentala tröttheten efter en sen nyårsafton byttes mot en skön trötthet i de insomnade musklerna. Hoppas verkligen att detta blir ett återkommande inslag i vår vardag den kommande tiden. 

Eftersom allt var så vackert var det svårt att låta bli att föreviga trädens grenar som vackert tyngdes av ett bomullsliknade täcke. Det är som att åka i en sal eller pelargång. Men ingen dekoratör i världen skulle klarat av att göra det så perfekt som naturen själv. Det snörika miljön har dessutom en förmåga att isolera ljudintrycken så det enda som hörs är de egna är skidornas ljud när de glider över snön.

                                 
                                           GOD FORTSÄTTNING PÅ DET NYA ÅRET!

Små och stora händer

Jag älskar nya kreativa pyssel. Ser ni båda händerna på bilden! Den lilla handen som fått bli avtryck till en gullig tomte tillhör mitt syskonbarn. Jag tyckte att idén var så otroligt fyndig och jag undrar verkligen vem som kom på den, kanske var det ett barn som lekte med fingerfärg och plötsligt blev det en liten tomte. Eller så är det en utveckling av en liknande idé där barnhandens fem fingrar blir till en liten elefant med fyra ben och snabel.

Hoppas att julen gett det ni förväntat er om det så är önskade klappar, god mat eller förmånen att umgås med nära och kära. Själv känner jag mig lyckligt lottad som fått ta del av alltihop. Dessutom återvände vi hem häromdagen till ett underbart vackert snöigt vinterland som ska hålla i sig över nyåret.

På tal om nyår så har jag redan bestämt mig för ett nyårslöfte, vilket jag egentligen inte brukar göra. Om jag någon gång gjort det tidigare har det som för många andra rört sig om något med kost och motion.... Detta kan förstås alltid bli bättre oavsett om det är nyår eller inte, men mitt nyårslöfte är ett helt annat och om jag lyckas med det kanske jag en dag avslöjar vad det var.

GOTT NYTT ÅR PÅ ER!