Håll grytan kokande

Julen är här och med den följer förväntningar, planeringar, en hel del måsten och krav. Ja, listan kan göras betydligt längre men jag tänkte istället komma till att julen är en tid fylld av en massa härliga minnen. En del färska medan andra från tidiga barndomsår. När jag var liten beundrade jag alltid en speciell sak hemma hos min mormor. Det var en liten miniatyrspis som man kunde placera ett ljus i. Jag tror inte att jag fick leka med den utan bara tittade på den och fantisera om att det kanske kom fram någon liten nisse och värmde sig där om natten. När mormor gick bort och jag fick frågan om det var något som jag ville ärva föll tankarna direkt på miniatyrspisen. Men det visade sig att min moster hade samma känslor för den, så spisen blev inte min.

Några år senare var min mamma i Stockholm och besökte där en secondhandbutik. Ja, ni förstår nog vad som fanns i affären, en likadan spis som mormor hade. Nu kunde historien direkt ha fått ett lyckligt slut, men min kära mor köpte av någon anledning inte spisen!

- Ville du verkligen ha den?

-Jaaaa!!!

Eftersom mamma besökt affären tillsammans med sin Stockholmsboende kusin fanns det nu ändå en möjlighet att kanske få tag i spisen. Mamma ringde henne för att höra om hon kunde gå tillbaka och se efter om spisen möjligen fanns kvar. Det hade hon ingenting emot och det visade sig att...

den stod där och väntade på mig!

Så nu plockar jag andäktigt fram spisen ur orginalkartongen varje jul och tänker att just denna sak i framtiden kanske kommer att vara ett barndomsminne för någon annan på samma sätt som den var för mig hemma i mormors kök.