Välkommen 2010!

Jag vill nu skåla med er bloggbesökare och fyller mitt champagneglas med med det jag önskar er alla!

Glädje
ork
trogna vänner
tacksamhet

Nya tankar
yrkesstolthet
tolerans
tid

Åsiktsfrihet
rekreation

Totalt insnöad

Dagarna efter jul har snön verkligen vräkt ner vilket inneburit att vi spenderat ganska mycket tid inomhus (när man inte varit ute och skottat...)Har senaste dagarna insett att jag är Tv-spelshandikappad. Min vänstertumme är inte tränad att styra en liten kontrollpinne. När detta samtidigt ska koordineras med högerhanden kan det inte bli annat än ett antal"krascher". Men jag ska fortsätta träna, eftersom jag tror att man kan lära så länge man lever (om man själv vill...) Det största problemet är just nu att första matchen är den när man vunnit slaget om tiden framför Tv-apparaten. Konkurrensen är stenhård från yngre familjemedlemmar.

Nu körde plogbilen förbi så det är nog bäst att klä på sig och skotta undan snön från garageuppfarten - igen! Har aldrig varit med om ett så långvarigt snöande som detta. Men jag klagar inte utan tycker det är fantastiskt.

Vitt eller kulört till jul!

Drömmen om en snövit jul har verkligen slagit in. Det mesta börjar kännas klart även om saker skett i sista stund. De saffransgula Lussekatterna bakades den 13:e och den blå cykeln hann få rejält med snö på sig. Julkort har kommit från när och fjärran men vi håller på en tradition som jag skapade en jul när det blev för mycket att hinna med före jul, nämligen att skicka nyårsbrev i mellandagarna istället. Men idag blir det att fixa sista julklapparna, städning som är sparad.... och kl 16 kommer en service-människa för att undersöka vår tvättmaskin som börjat lukta bränt gummi senaste tvätten. Vågar knappt tänka tanken på hur det skulle vara att fira jul utan tvättmaskin.

Time Out -please!

Halvvägs till julen och jag begär - TIME OUT!

*

Tid

Tid ute

Tid för bak

Tid för pyssel

Tid för julfester

Tid för paketinköp

Tid för taktiksnack

Tid för mig

Tid

White Christmas - om jag får önska

Bing Crosbys sjunger i den klassiska julsången att han drömmer om en "White Christmas" och det har i den svenska översättningen blivit - drömmer om en jul hemma! - är det för att en vit jul varit så självklar och inte något man behövt önska sig här i Sverige, där längtan efter att fira jul i barndomshemmet istället varit något att längta efter. Eller är den krassa sanningen att textskrivaren inte fick det att stämma med stavelserna när översättningen skulle göras.

Jag passade i alla fall på att njuta av den snö vi fick i början av veckan eftersom jag hört att det skulle bli varmare till helgen. Man tar inte längre för givet att det ska vara en vit jul fastän man bor i norra delen av landet. Fördelen med att inte ta saker för givna är att tillfredsställelsen är större när man väl har det man önskar sig. Skulle allt ständigt vara perfekt hade vi förmodligen inte förmågan att uppskatta detta. Eftersom jag bestämt mig för att jag i veckan skulle ta bilder på snön som låg så vackert på trädens grenar fick jag lite panik när jag såg att det i fredags började skymma och tövädret var i annalkande. Men, jag hann ut med kameran och lyckades "fånga stunden".

"Alla stjärnor är inte lika vackra...

men de kan vara lika goda ändå...", sa den bakande och kloka filosofen medan doften av nygräddade pepparkakor lade sig som en juluppenbarelse i hela köket.

Nu är det Jul igen!

På sommaren vill man ha sol och värme. Men frågan är om inte solen känns ännu mer efterlängtad nu när det varit grått och mulet i veckor och den äntligen kommer fram. Riktigt mörkt blev det när det tunna snötäcket försvann. Jag har kommit fram till att om det är någon gång det julröda och varma nyanserna behövs så är det i november. Lite pinsamt är det förstås eftersom jag förut pikat och hånat de som tidigt plockat fram julgardiner och julpynt. Men jag skyller på att röd är min favoritfärg och jag kan ju inte rå för att någon bestämt att den bara ska vara förbehållen till jul.

Men, men... även solen har sina fläckar eller rättare sagt de fönster där solen försöker lysa in, så en mild dag som denna finns tyvärr inga ursäkter att smita från fönsterputsningen....

Spritproblem och kalla fötter

Hemma i sängen. För sjuk för att hålla koll på fler än mig själv. Om det är "knorren" eller en helt vanlig influensa är svårt att veta. Har förstått varför det drabbat mig - jag har varit alltför slarvig med spriten på sistone. Om jag någonsin kunde lära mig att lyssna till goda råd. Flaskan har stått där och jag har bara struntat i att sprita mina händer med alcogelet. Men nu får man snällt ta sitt straff.

Men jag vet också att jag har fuskat med en annan sak. För något år sedan hörde jag på radion att forskare kommit fram till att man blir lättare sjuk om man är kall om fötterna. Som om det vore något nytt! Jag kan inom mig höra mormors bestämda röst när man kom hem till henne:

- Ta på dej socka så du int´bli kall om föttren och sjuk stinta!

Mitt hem är min borg

Bilden av Alvar Aaltos vas har jag inte tagit själv. För första gången har jag plockat en bild från nätet, bara för att testa hur det fungerar.

Har varit inredningsintresserad så länge jag kan minnas. Gjorde tidigt ritningar på olika drömhus och hyllorna har varit fulla med inredningstidningar. Så jag trodde nog att min blogg skulle innehålla fler inslag kring design och inredning. Men jag insåg snart att detta med att vika ut sitt eget hem inte var något för mig och dessutom hade nog bilderna av vårt hem hellre passat i någon form av drift med kliniskt städade och stylade inredningsreportage.

Men man ska aldrig säga aldrig. Det kan kanske hända att det dyker upp någon liten detalj från vårt hem som jag funnit det värt att skriva några rader om.

Kärlek vid första ögonkastet

Den här vackra maskrosbilden har jag sparat till ett speciellt tillfälle

och idag kändes det passande.

Kan hända att det i fortsättningen blir något fler blogginlägg

från lilla mig eftersom jag idag satsat några sparade slantar

på en liten bärbar sak som jag redan känner mig riktigt kär i.

Feg fejsbokare finnes!

Har försummat min blogg eftersom jag inte kunde låta bli frestelsen att testa fenomenet "facebook". Det var nog mest av nyfikenhet kring hur det fungerar med detta stora kontaktnät av "friends". Men jag har inte riktigt bestämt mig för vad jag ska tycka. Jag har än så länge bara några få vänner, men förfrågningar om att bli deras vän dök upp innan jag hann blinka. Jättetrevligt, men lite stressande, och när de sedan också vill ha en massa grejer som t ex ett träd till sitt cyberträdgårdsland får jag som vill ställa upp och hjälpa till i alla lägen - lätt panik! Fattar inte riktigt vad det går ut på. Det värsta är att jag inte heller vågar lägga ut en bild på mig själv än, vilket de flesta på facebook gör. Vet egentligen inte vad jag är rädd för, men det tar mig emot. Men... jag tycker att det är roligt att se hur andra både nya och gamla bekanta ser ut.

Funderar på att göra ett första inlägg (inte ens det har jag vågat göra) på min facebooksida och i alla fall göra lite PR för min bloggsida.

Helt spontant!

Skulle bara gå in och rätta ett stavfel i det förra blogginlägget (jag har en hjälpande, oavlönad korrekturläsare bland mina trogna bloggbesökare - Tak guliga du, jag behöver dej!)...... Men väl vid datorn ser jag hur snöfallet tilltagit och då kan jag inte slita mig från att rusa ut med kameran och föreviga ögonblicket. Bilden blev lite suddig men den är sann och helt äkta.

Vintern och skidsäsongen närmar sig till stor glädje..... för en del av oss!

Förmånen att blomma upp igen

Hade för någon vecka sedan tänkt skriva något tänkvärt om höstens gulröda färger som blivit allt mer påtagliga. Men när jag cyklade hem från arbetet en dag syntes plötsligt midsommarblomster i dikeskanten på flera ställen och idag berättade grannen att deras syren också vaknat till liv igen. Av någon konstig anledning vill jag ofta dra paralleller mellan naturfenomen och våra mänskliga beteenden och detta är inget undantag. Jag tänker mig någon som en gång stått i full blom, vissnat efter en tid, men sedan kommit tillbaka och åter fått möjligheten att visa sitt rätta jag innan det är för sent.

Den traditionella höstbilden kommer kanske senare...

Ett alldeles eget äpple...

...från vår trädgård idag. Men jag minns när jag var liten och äppelträd inte var speciellt vanliga där jag bodde. Satt ibland uppe i ett stort paradisträd som stod på skolgården och knaprade på de beska frukterna i brist på annat. Kan hända att jag någon gång pallade ett äpple från någon av de lyckligt lottade gårdar som hade ett träd. Men om jag känner mig själv rätt antar jag att det äpplet åts med dåligt samvete och knappast smakade speciellt bra. Senare i livet hamnade jag hos en vän på Gotland och fick då plocka ner ett päron! från ett av träden i deras trädgård. Kommer ihåg att det kändes overkligt men också helt fantastiskt.

Skönhetstävling på nära håll

1:a pris till bästa kamoflagedräkt


2:a pris till Miss wet-t-shirt

Att åldras naturligt

Grått och trist - nej!
Grått och vackert!

Nyhet för mig - gammalt för dig

Att kunna blogga direkt med mobilen när ingen dator fanns att tillgå var faktiskt en häftig upplevelse. Naturligtvis har alla andra bloggare redan gjort den "grejen" för länge sedan, men för mig var det något nytt! Tänk så många saker vi tänker, gör eller lär oss som tusentals andra redan gjort långt före oss. Är det mindre värt för att man inte är först? Det har hänt att jag haft en tanke eller fundering som jag velat delge er som besöker min blogg. Men innan jag fått en ledig stund vid datorn har jag hunnit läsa eller höra någon annan som också tänkt samma sak, och då tappar jag ibland lusten att skriva om det. Fast det borde vara tvärt om. Det som är aktuellt för flera borde verkligen vara något att skriva om.

Tänk när alla simmar i mål på ny världsrekordtid - hur stor blir inte glädjen då, delad glädje är dubbel glädje....

Regnet det bara öser ner...

Försöker sätta in en bild från mobilen- Misslyckades!

Bilden ni ser var den som jag tänkte visa men det är gjort från datorn betydligt senare

Frukost

Med nyrökt abborre

Helt otroligt!

Försöker blogga från mobilen:)det går med snigelfart och förmodligen bränner jag hela refillkortet Men jag har lärt mig något nytt idag!

Mitt eget bungijump

Har ibland svårt att förstå hur människor vågar resa jorden runt, bestiga höga berg eller kasta sig ut från en avsats med ett "gummiband" runt fötterna. För mig är det alldeles nog med vardagliga äventyr. Alltifrån nervositeten när en nära släkting sätter upp kaklet i vårt kök och det ser ut som att kakelplattorna inte räcker, till att bilen krånglar för andra gången i sommar och den måste bogseras till bilverkstan. Valde då att sitta i bilen som bogserades. Vet inte om det var lättare för jag var helspänd under färden och försökte bromsa (med den tröga bromsen) i rätt ögonblick så inte gummilinan skulle bli för slak. Värst var det i rondellen över en större europaväg. För att inte tala om hur ont i magen jag får när mina barn deltar i spännande idrottsevenemang. Eller....oron bara för att få ihop planering av alla de aktiviteter som familjen vill hinna med under semesterveckorna.

Men det allra mesta har löst sig - Kaklet räckte, bilen går att köra igen, matcher har vunnits och förlorats och mitt i alla aktiviteter har jag haft många njutbara stunder där saker har fungerat och flytit på bra. Istället för det kända uttrycket Carpe diem (fånga dagen) är mitt måtto denna sommar "Carpe momento" - Ta vara på, och njut av stunden här och nu!

Sol och värme

Sommarvärmen är här, så nu gäller det att njuta. På nyheterna lovade de nästan att värmen skulle vara kvar även nästa vecka. Tur för oss som har förmånen att redan ha semester. Försöker kombinera känslan av att känna sig ledig samtidigt som det är en hel del som måste göras. Trädgårdsarbetet som skulle ha gjorts i maj har vi nu lyckats hinna med. Dessutom ska köket få sig en ansiktslyftning och förhoppningsvis bli mer praktiskt.

Nu finns jag

Efter några månaders skrivande och fotande har jag lärt mig en del om hur det är att blogga. Det har varit både possitiva och förvånade reaktioner bland folk i min omgivning när jag berättat att jag har en egen bloggsida. Upptäckte för en tid sedan att det t o m går att "googla" på Jaknell och där få länken till min sida - inte illa! Men oavsett hur många (eller få) som läser det jag skriver finns det mycket jag tänker utveckla och bli bättre på, både vad gäller skrivandet och fotandet.

Man lär så länge man lever!

Den blomstertid nu kommer

De har alla börjat med att vara små frön som på ett eller annat sätt hamnat i jorden. Där har de fått möjlighet att gro och växa upp. Någon har behövt en hel del omvårdnad för att ta sig och må bra. Andra har fått klara sig utan någon som helst skötsel. Det kanske t o m är så att omgivningen gjort tillvaron både svår och kompliserad för ett bra liv. Men individens egen inneboende styrka har till slut övervunnit svårigheterna och även den mest tuktade har till slut fått blomma ut och visa sin kraft och skönhet.

Ögonblicket mellan hägg och Syrén

Maj tog avsked med en kort och intensiv värmebölja.

Gick på lördag morgon en motionsrunda längs strandpromenaden och njöt av att titta ut mot en solglittrande älv samtidigt som jag andades in den intensiva doften av nyutslagen hägg. På radion lyssnade jag till Ted Gärdestads röst som sjöng "Sol vind och vatten" och allt detta berörde mig starkt. Jag, som alltför ofta blickar framåt och glömmer att leva i nuet lyckades stanna upp för ett ögonblick och njuta med alla sinnen av denna fantastiska stund. Även om kameran varit med och jag tagit en vacker älvsvy hade den ändå inte kunnat mäta sig med doften jag andades in och känslan av välbefinnande som fanns i hela mig.

Häggen blommar än några dagar men låten tonade ut efter några minuter och radioprataren för "ring så spelar vi" - Lisa Syrén, tog emot nästa samtal.

Så djuriskt optimistiskt av lilla mig - i maj...

Vå-ren exploderar
Grönskande mus-öron
Cykeln, min kära häst, är åter i bruk
Blir snart stark som en björn
Trivs som fisken på jobbet
Gott med grillad kyckling
Lapar sol som katten
Helg - får vara med familjen!

Sant eller falskt

Familjens nya skoter eller...

Avokado köpt på Konsum eller.....

Istappar eller.....

Adjö april - välkommen åter

April blev en underbar utemånad med många härliga upplevelser vid kust, inland och fjäll. Brukar påstå att jag tycker om alla årstider. Men det är nog inte riktigt sant. Jag har nu bestämt mig för att våga komma ut ur garderoben - dvs erkänna att jag inte är någon vän av månaden maj! Nej, den Skööna maj välkommen, som man sjunger om känns lite stressig när att man på kort tid ska plocka bort allt som har med vinter att göra och samtidigt ta fram sommarens tillbehör.

Tänker njuta av några aprilbilder, kanske ändå ge maj en chans, men samtidigt blicka fram mot månaden juni.

Berättarkonst

Att visa andra och berätta om det man upplevt är något som den moderna människan har gemensamt med förfäderna långt tillbaka i tiden. Skillnaden är att nu kan ett klick på datorn göra att just min bild kan ses över hela världen, medan stenåldersmänniskan den stackaren var tvungen att släpa åskådaren till grottan eller stenhällen för att kunna beskåda konstverket.

OBS! Denna bild är gjord av en falsk stenåldersmänniska.

Lyckad Miss

Vad vore livet utan misslyckanden. I somras lyckades vi färdigställa drömmen om ett nytt utedass i stugan. Men när de två sista långa brädorna vi hade kvar till innerpanelen skulle sågas till, hände något med, hm, tumstocken.... de kapades 20 cm för korta.

Men den frustrerade snickaren som absolut ville bli klar funderade ett tag och kom fram till att en nisch i väggen kanske inte vore så dumt. Så här i efterhand är den inredningsintreserade felsågaren mycket nöjd med misstaget och pryder nu "hyllan" med olika saker .

Maträtter och bakverk har nog också kommit till för att man "gjort fel" eller ersatt ingredienser med annat som man råkat ha hemma. Utan att ha forskat på ämnet (detta är en ren spekulation..) tror jag kladdkakan kom till när någon hade för bråttom och tog ut chokladsockerkakan för tidigt och dessutom glömt bakpulvret!

Vem kom först - hönan eller ägget?

Önskar alla er som hälsar
på i min blogg en skön,
avkopplande, solig och
fram-för-allt:

GLAD PÅSK!

Älskade april

Ibland känner man sig som ett uppladdningsbart batteri. Vissa dagar är det halvfullt, andra nästan helt tömt... Men tack och lov finns det många olika batteriladdare. Jag får mycket energi av att gå ut en solig vårvinterdag som denna och njuta av allt vackert. Även Påskharen var ute....

Granen - som vi sällan ser den

Problem uppstår lätt när vi betraktar saker enbart ur ett perspektiv. Om vi lärde oss att se saker ur olika synvinklar skulle det skapa större förståelse.

När vi inte förmår att tolka det vi skådar på mer än ett sätt, bör vi lyssna till dem som ser det vi själva inte kan se.

Timmerknuten

"En bild säger mer än tusen ord" -
kanske en överdrift, men ibland
kan det vara lättare att visa en
bild än att skriva några rader.

Orsak och verkan

Bloggar hon för att visa vilka häftiga saker hon gör i livet, och med vem hon gör det.
Eller kan det vara så att hon gör dessa saker för att ha något att visa, och skriva om på bloggen.

Lever hon för att blogga eller bloggar hon för att hon lever.

Vardagsvila och helgarbete

Söndagkväll, snart måndag och arbete igen. Fem hela dagar innan fredagkväll ÄNTLIGEN infinner sig och helgen ligger där skön och inbjudande framför oss. Förväntningarna och planerna för vad som ska hinnas med har byggts upp under veckan. Vi ser fram emot en skön och härlig ledighet. Samtidigt börjar vi inse att det ska hinnas med så många häftiga, roligheter som möjligt, ja ni vet, trevliga umgängen, goda middagar, renoveringar, idrottsevenenemang, barnens aktviteter, inköpsärenden, födelsedagskalas, utflykter, motion och fritidshuset och...

Men tack och lov har man ett arbete att gå till på måndag morgon.

Bloggen, bikten och bekännelsen

När man läser andras bloggar inser man att det är många ute i stugorna som har haft en skrivarkonst inom sig. Nu får de tack vare nätet möjlighet att nå ut till en publik, utan minsta poäng på journalisthögskolan eller något bokförlagskontrakt i handen. En del har förmodligen nytta av någon form av studier och uppsatsskrivanden, för det man läser verkar ofta så välformulerat. Själv kämpar jag tappert med mina tankar och ordval. Dessutom funderar jag ibland länge innan jag klickar på "publicera inlägg".

Det som förvånar mig är att en del bloggare är så väldigt öppna och personliga. De informerar om allt från vad deras egna barn gör till baksmällan de fått efter fredagskvällens för många glas rött.... och det lustiga är då att vissa riktigt personliga saker verkar vara lättare att berätta för en helt främmande människa än t ex en vän. Är bloggandet ett slags billig variant av psykoterapi eller kanske en annorlunda form av biktstol. Många bloggare efterlyser också komentarer när de har gjort sina inlägg, men frågan är om de verkligen vill ha ett svar eller bara en bekräftelse på att någon har lyssnat på deras berättelser. Har t o m sett bloggare som i ren desperation lottar ut vinster till dom som gett kommentarer.

Kommentera mig gärna den dagen jag efterlyser kommentarer.....

Kändisliv

Okänd

Igenkänd

Känd

Erkänd

Ökänd

Känd på byn

Känd i stan

Världskänd


- jag tänker, alltså finns jag!

Den som väntar på nå´gott...

Åt igår årets första semla. Den var hemmagjord och fantastiskt god. Avnjöt den till en kopp kaffe och senaste numret av Lantliv. Snacka om avkoppling......

Stava rätt

Morgonen bjöd på ett vackert snögrått landskap och då kändes det helt rätt att ta en stavpromenad med skidor under fötterna.

Äntligen!

Nu börjar en härlig årstid och jag har lyckats lägga in första bilden på denna bloggsida. Det firar vi med ett stort HURRA!

Inte fusk att ta emot hjälp

1 Mars och Vasaloppssöndag....
Fastän det tar några timmar att följa tv-sändningarna är det svårt att slita sig. Det är oerhört mäktigt att se starten med den väldiga energin som finns hos elitåkarna och de kämpande blåbären. Väl i målet är både vinnaren i dam och herrklassen otroligt ödmjuka och rörda över sina segrar. Man kan förstå att dessa två även är tacksamma för all uppbackning de fått före, under och efter sitt lopp. För att vinna segrar måste man nog våga ta emot hjälp. Ibland är jag alltför envis och tänker som när jag var liten "...kan själv!" Vilket förvisso kan ha sina fördelar, för tillfredställelsen blir stor när man klarar något man inte trodde skulle gå. Men ibland är det dumt att uppfinna hjulet igen.

Kan nu avslöja att jag faktiskt fått in en bild på bloggen tack vare hjälp från min man. Men det var bara ett test så den bilden plockades bort lika snabbt som den kom in.

Återkommer med en aktuellare bild.

Bildligt talat

Idag finns ambitionen att lägga in en egen bild, men något är det som inte fungerar! Förmodligen min egen intelligens... Men, här ska inte ges upp i första taget minsann. För nu ska det kämpas,vågas och hållas ut. Här ska det läras in masssssor av nya saker!

Rom byggdes inte på en dag.

Detta kanske ändå går vägen

Har nu äntligen bestämt mig för att layouten får bli den som ni nu ser. Tänk att det ska vara så svårt att bestämma sig. Allt från småsaker, till att renovera ett helt kök kan ta dagar, månader och år av grubblerier och när man funderat alltför länge får det till följd att beslutet verkligen måste vara det superultimatbästarätta.... Men, kanske är det ibland processen till det slutgiltiga beslutet som är den roliga och utmanande delen. Då när all längtan och alla drömmar fortfarande finns där. Vill minnas att någon klok herr Nilsson föreläste och skrev en bok om att Målet är ingenting utan vägen.... och jag tror även Robban Broberg en gång skrev en låttext med den innebörden.

Fast någon gång vill man nog ändå komma i mål...

Att våga kasta sig ut

Härmed är en ny och helt unik bloggsida född! Ingen kan någonsin ha skrivit exakt dessa ord tidigare på en blogg som kallats "Jaknell" eller...
Detta är i alla fulla fall en början på något som jag i skrivande stund inte har bestämt riktning på, men det kanske ger sig. Det känns lite som att kasta sig ut från ett flygplan med en gammal, halvsäker fallskärm och med spänning se ner och undra var man kommer att landa.